lördag 1 juli 2017

Minsk - En vit fläck på kartan

Trött på trängsel och köer i Prag, London, Paris? Sett allt och vill göra en annorlunda weekendresa? Får vi fresta med Minsk?!


Text och foto: Anders Thorsell, www.ffaphoto.com | www.resefoto.net | Kontaktinformation.


Vitryssland har fått mycket stryk i västerländsk press då det, så att säga, finns synpunkter på ledningen av landet. Det brukar kallas Europas sista diktatur. Handen på hjärtat, när läste du senast en positiv artikel om Vitryssland? Har det ens hänt? Men om vi lägger politiken åt sidan och istället fokuserar på att resa dit, till huvudstaden Minsk. Vad finns att se och vad väntar mig som resenär? Är det svårt? Vad kostar det? Hur är det med säkerheten? Läs vidare så svarar vi på dina frågor om en av Europas mest "okända" huvudstäder.

Gammal stad som förstördes i kriget
Minsk har nästan två miljoner invånare. Staden grundades år 1067, vilket betyder att Minsk är äldre än städer som Stockholm och Moskva. Stora delar av staden förstördes dock under andra världskriget och återuppbyggnaden under Sovjettiden har gett Minsk massor av sovjetisk arkitektur och stadsplanering. Minsk anses vara en av de mest sovjetiska städerna i forna Sovjetunionen.

- Här har Stalins arkitekter fått fria händer att ta ut svängarna, som en amerikansk turist uttrycker saken.

Vitrysslands ledning har haft ett ont öga till Sverige sedan 2012 då den svenska pr-byrån Studio Total släppte ner flera hundra nallebjörnar över Vitryssland med budskap om demokrati och yttrandefrihet. Aktionen väckte ursinne hos landets president Aleksandr Lukasjenko. Och fram till februari 2017 var det krångligt för svenska medborgare att besöka Vitryssland. Men numera kan du få visum direkt vid ankomst på flygplatsen. Efter denna lättnad var det dags för mig att kolla in Minsk för tredje gången.

Femton år sedan skrotbilsrally
Femton långa år hade gått sedan jag körde in till Minsk i en 85:as kartongbeige skrotbil, i tre-tusen-kronors-klassen.

Citat: You drive from Sweden in this car? You crazy!

Den gången fick jag gå på "diktatorhockey" och se landets president möta landslaget. Hur det gick? Jo, presidentens lag vann. Vitryssarna är tokiga i hockey. Snabbspola till 2017! Vi pratade med de trevliga invånarna i staden och förklarade att "You know Emil Forsberg from GIF Sundsvall in Sweden, he scored against Belarus."

"We don't care about football - only hockey". Det blev korthuggna svaret från en polisman och en vapenhandlare (!) som vi skålade med på lokal i centrala Minsk.

Minskborna är annars riktigt trevliga och är nyfikna på utländska besökare. De bjuder verkligen till och ställer upp när du behöver hjälp i utforskandet av staden. Landet hade isolerat sig i allt för många år då det varit många konflikter med EU. En öppning tycks dock vara på gång, enklare visum är ett exempel. Den kritiska frågan är dock om landet vänder sig till EU eller fortsätter att ha starka band med Ryssland? Det ena borde inte utesluta det andra men Ukraina är ett exempel på hur snett det kan gå i den känsliga balansgången.

Touchdown Minsk!
Touchdown i Minsk! Jag hade läst mig till att det krävs ett intyg på att min reseförsäkring är giltig i Vitryssland. Mitt försäkringsbolag skrev därför ett intyg att försäkringen är giltig i HELA världen. Det godtogs dock inte av de noggranna tulltjänstemännen eller tulltjänstekvinnorna, rättare sagt. Jag fick följa med en militär mot okänt mål. Det var en kassa. Där skulle det betalas pengar. Min försäkring påstods inte gälla här. Så jag fick betala 45 kronor för en vitrysk variant. Hehe.

Arbetstid kostar inte - endast sträcka
Iväg med taxi mot centrum. Pris? 16 USD.

- Kan vi stanna en halvtimme vid ett krigsmonument på vägen? undrar Ola Edström från Sundsvall.

- Självklart! svarar chauffören.

Kostar det extra undrar man då? Nix. Sträckan är ju fortfarande lika lång till city, menar chaffisen.

Vägarnas standard är utsökt. Bilparken likaså. Ryska fordon är ganska ovanliga, frånsett en och annan svartröksspyende Kamaz-lastbil... Vi åker in i den luftiga och välplanerade stadskärnan. Det är en grön stad med många parker. Vi stannar vid klassiska Yubileynaya Hotel. Här bodde jag för 15 år sedan. Hur skulle hotellet se ut nu? Nedgånget eller renoverat? Svaret är ingetdera. Hotellet har fortfarande sin standard typ från 1981 men allt är välputsat och välskött. En riktig tidsmaskin. Incheckningen går snabbt. Receptionisten ler när jag kör några enkla ryska glosor men svarar sedan på bra engelska.

Vi hinner ut en runda på stan och vandrar längs de breda avenyerna fram till Independence Square. Det här är lite av kontrasternas stad. Vi vandrar förbi västerländska kedjor som TGI, Burger King, KFC och McDonald's men också förbi kommunistiska statyer med Lenin och "Järn-Felix" Dzerzhinsky. Riktig kulturkrock.

100 meter frukostmatsal
Nästa morgon äter vi frukost i den fotbollsplansstora matsalen. Vi är fyra gäster här och lika många arbetare. Efter pannkakorna är det dags att ta in stan på allvar. Vi kör en rejäl runda som inkluderar vaktavlösning, nya biblioteket, enorma statyer, parker och museum. Jag slås av att Minsk måste vara Europas renaste stad. Det finns inget skräp någonstans alls. Välstädat, prydligt, säkert och tryggt. Det mesta ligger inom promenadavstånd, annars kan du ta den effektiva och billiga metron.

 - Kommer ni från Baltikum grabbar? Undrar den skrattande biljettförsäljaren vid stationen Plosca Lienina. Han påpekar att artikelförfattaren pratar ryska med baltisk brytning :-)

Bra betyg av testpatrullen
Efter fyra hektiska dagar i Minsk har vi sett allt - och lite till. Vi är i princip de enda turisterna på plats. Det är dags att åka vidare till Kiev i Ukraina. Totalbetyget för Minsk blir en självklar ++++ Få turister, låg prisnivå, trevlig befolkning, hög säkerhet. Jag lyfter på kepsen och säger Spasibo :-)

Det visste du inte
På Kommunistgatan 4, på en mycket fin adress, bodde president Kennedys förmodade mördare, Lee Harvey Osvald, från 1960.