2011 har inte hunnit så långt men "Årets svettigaste Korean" kan jag redan nu utse...
Det var överpriser på tuktuk i Vientiane, Laos så jag promenerade till busstationen för att dra iväg kl. 9.30 mot Nong Khai, Thailand. Tiden gick och ingen buss syntes till. En mycket nervös koreansk snubbe svettas floder och undrar var bussen är. Han hade varit ute på fest igår och sovit lite för länge. Nu var det kritiskt om han skulle hinna bussa ner till Bangkok för att ta flyget hem.
På bussen var det si och så med organisationen. Busschaffisen, en Thai, gick bak i bussen och delade ut arrival cards, sen gick han fram i bussen och sedan bak igen. Koreanen höll på att koka över. Trekvart försenade kom vi iväg, i 500 meter. Chaffisen tvärnitade och kom på att nu var rätt läge att räkna passagerare. En, två, tre, nä få se nu, en två, fyra? Tiden gick. Men han lyckades räkna in oss alla och vi drog iväg till gränsen.
Där klev vi ur, stämplade ut ur Laos, in i bussen, inräkning, (En, två, tre, nä få se nu, en två, fyra?). Jag kunde förstå fråga som ropades ut typ att "saknar ni någon nu?"
Resan fortsatte över Mekongfloden på den Australienfinansierade Friendship bridge. Samma räkneprocedur vid instämpling till Thailand.
Sedan dumpade de av oss vid Nong Khais busstation.
Koreanen slog en high-five i näven på mig och sprang vidare med sin ryggsäck och sin vid detta laget gigantiska svettfläck :-)
/Anders Thorsell, Vientiane & Nong Khai
