I boken Välkommen till Paradiset följer Jennie Dielemans de moderna turistströmmarna - från massturismens födelse på Gran Canaria till dagens chartersuccé Thailand.
Den globala turismens konsekvenser
Boken ställer många viktiga frågor och belyser problem som den växande turismen medför. Författaren menar att nutidens "destruktiva resekultur" är en form av slaveri och kolonialism.
Dielemans har sina poänger när hon kritiserar backpackers som okänsligt trampar runt i Vietnams demilitarized zone på jakt efter krigsmemorabilia och det genuina. Charterturister som klampar in med kameror i "mänskliga djurparker" bland hill tribes i norra Thailand får sig en rejäl känga. Men kanske mest kritisk är författaren till exploateringen som all-inclusive innebär. Miljöförstöring - och pengar som till 75-80 % hamnar utomlands.
Priset för paradiset är högt, men det är inte vi som betalar. Det gör i stället t.ex. burmesiska barnarbetare som bygger hotellkomplex i Thailand, skriver hon.
Det är med en självklarhet och en enorm snabbhet vi tar över, formar och gör om platser så att de passar våra egna behov och fantasier. På Khao San road i Bangkok vill vi ha billiga fiskarbyxor, fejkade taueringar och dreads. I Hue söker vi efter en DMZ-bar där vi kan prata kapten Willard och briljera med diverse populärkulturella referenser.
Och i Phuket kan du numera ta en tuktuk täckt av Expressenloggor, köpa Allers, Veckorevyn och Aftonbladet och inta din middag på restaureng Vitaporn som på svenska lovar att servera dig den bästa thaimaten i staden. Den modell för massturism som skapades på Gran Canaria och som vi under årtionden indignerat tävlat i att ta avstånd ifrån har vi exporterat världen över. Till Grekland, Mexiko, Thailand... vi upptäcker, bygger om, det blir för exploaterat och turistiskt, vi tröttnar och drar vidare till nästa.
- Paradisstränder lockar många svenskar. Men vistelsen där är inte den goda gärning för lokalbefolkningen som vi ofta tror, säger Jennie Dielemans i en intervju.
Dielemans menar att det finns en modell för alla resmål som innebär att vi upptäcker, bygger om, tröttnar och hittar något nytt. Det finns hela tiden en drivkraft i att hitta det orörda.
Författaren hoppas att resenärerna ska kunna tänka själv och inte åka all inclusive. Man ska bo på lokalt ägda hotell, äta på lokalt ägda restauranger, inte pruta, däremot ge dricks och ställa krav på resebolag och hotell att de som arbetar där har rimliga arbetsvillkor. Stöd lokala organisationer som arbetar med turismens konsekvenser.
Backpackern ser ner på den som väljer det turistiga alternativet Gran Canaria. Fast det hjälper inte att du har Che Guevara-t-shirt, du åker ändå runt och konsumerar det du har sett på en amerikansk krigsfilm, säger hon med hänvisning till kapitlen om krigsturismen i Vietnam.
Slutsats
Det är en nyttig bok att läsa. Författaren ger inte svar på frågorna utan det är upp till dig! Slutet av boken flummar dock ur i total miljöpropagande mot flyget och författaren menar i en intervju att om hon hade förstått vidden av flygets påverkan på miljön hade hon inte gjort sina resor.
Slutbetyget för boken blir dock mycket högt. Lättläst, tänkvärt och intressant. Bra jobbat!
--
