Det var åtta intressanta och väldigt trevliga veckor jag fick under den här resan i Sydostasien. Glädjande nog utan incidenter eller tabbar men ett enda (litet) undantag. Det var dag fem innan hemresa och platsen var Phuket. Jag bodde på ett hotell med kassaskåp och när man stängde skåpet skulle man slå en kod man valt själv. Funkar kanon. Jätteskönt att ha värdesakerna inlåsta när man är på stranden t.ex.
Gissa om jag blev förvånad, förtvivlad, arg, upprörd, orolig och ännu mer förtvivlad när kassaskåpet inte gick att öppna. Det här var kvällen innan jag skulle resa vidare. Många tankar hann fara genom huvudet: Hinner vi skruva loss kassaskåpet och frakta det till en låssmed som kan bryta upp skåpet? Hur mycket skulle detta fatala misstag kosta mig 5000 kronor? Mer?
Det var med uppgiven och darrande stämma jag slog nollan till receptionen.
- Sawasdee kap
- Hello, this is room 708. I've made a BIG mistake and have a problem with my safe.
- Ok Sir. Five minutes!
Fem minuter senare kommer receptionisten i sällskap med en mirakelman med hundratals nycklar. Han ler och plockar fram en NYCKEL. Sesam! Skåpet öppnas och kamera, objektiv, bankomatkort, pass m.m. är åter tillgängligt! Pust!
Jag jublar och tittar skamset ner på golvet och muttrar.
- Och vad kostar det här?
- Ingenting Sir.
Jag gav de räddande änglarna 100 baht var (20 kronor).
Efter denna incident med lyckligt slut var det extra breda leenden i recpetionen.
- Säg till om du behöver hjälp med kassaskåpet fler gånger, ropade receptionisten, varje gång hon fick syn på mig :-)
I övrigt hade jag inga problem eller incidenter på resan "The return of Fat Cat" men gissa om det var oroliga minuter innan jag fick hjälp.
/Anders Thorsell
