lördag 19 januari 2008

Svenskt stål och kalla nerver

Orchard road i Singapore 19 januari:
Jag sitter och äter glass på Diary queen när jag hör skrikande däck, en kraftig smäll och det karaktäristiska splitterljudet från krossat blinkerglas.
En Honda har kört in i en Volvo 240 från 80-talet. Hondans front är intryck medan Volvons enda skada är ett krossat blinkerglas. Givetvis stannar jag till för att se ett förväntat gräl men detta är vad som händer. Bilarnas förare går ut och säger till varandra typ att, ja du, det här var ju inte så bra. Nej, men nu skriver vi papper till försäkringsbolagen så ordnar det sig!

Det verkar ha nerverna under kontroll och hetsar inte upp sig i onödan. Under mina tre dagar i Singapore hörde jag en enda bilist som tutade. Bilar är förresten extremt dyra i Singapore. Den ekonomiks tillväxten skulle göra att bilparken växer till volymer som vägnätet inte klarar av. Regeringen beräknar därför månad för månad hur många bilar vägnätet klarar av. Biltätheten i Stockholm är tre gånger större.

Och det är kanske bra det. Luften känns väldigt bra för en storstad. Tunnelbanan fungerar alldeles utmärkt.

Regler:
Det är förbjudet att föra in tuggummi samt att spotta på gatan.
Det är i praktiken inte tillåtet att strejka och att demonstrera i Singapore.

Källor:
Sveriges ambassad i Singapore.
Rapport: Singapores modell för trafikstyrning – något för Stockholm?