"Efter att ha visat upp tolv fingrar och pekat på de kvarvarande ryggsäckarna så vankade "tokan" muttrandes sakta iväg igen"
Efter en skumpig halvtråkig bussresa från Listvyanka så kom vi den 27:e maj till Irkutsk, sibiriens Paris som det tydligen också kallas. Hotellet vi raskt styrde våra steg mot brukas till största del av turnerande cirkusartister som uppträder på den intilliggande cirkusen. Vår guidebok skriver dessutom att stället verkar drivas av clowner och efter en natt på Arena Hotell som stället heter så kan jag åtminstone till viss del instämma i denna bedömning.
De äldre damer som fanns i receptionen verkade till att börja med inte ha några rum till förfogande men efter en stund så fanns det tydligen 4 bäddar till "de konstiga turisterna" som vi säkert är i deras ögon. När sedan på morgonen undertecknad bestämde sig för att lata sig i sängen lite längre än alla de andra så satte cirkusen igång igen. Två minuter efter att Kent och Henrik lämnat rummet så knackar nämligen en snabbtalande (b)rysk "babushka" på dörren och ifrågasätter varför jag är kvar och varför vi inte checkat ut...
Att sedan klockan var strax efter nio och att vi dagen innan informerat om våran avsikt att checka ut 12:00 för att senare på eftermiddagen (idag) hoppa på tåget till Krasnoyarsk, det verkade hon inte ta mycket hänsyn till. Men, men. Efter att ha visat upp tolv fingrar och pekat på de kvarvarande ryggsäckarna så vankade "tokan" muttrandes sakta iväg igen... Detta hände alltså i morse (28maj).
Men redan igår kväll, efter idel promenerande sedvanligt fotograferande av Lenin, Gagarin samt några något mer levande motiv, så möttes vi av en underlig attityd på en av stadens restauranger, Café Karlsson. Denna underliga restaurang är faktiskt döpt efter Astrid Lindgrens figur med propellern på ryggen, ni vet. Det var naturligtvis mycket skoj att knalla in i denna, på ryskt vis, Karlson på taket-designade resturang, dessvärre så blev vår sorti onödigt snabb då vi av någon outgrundlig anledning blev mycket kallt bemötta där inne. En öl var fick vi in, men när vi hungrigt pekade på olika alternativ i den välfyllda menyn så var servitrisen plötsligt förvandlad till en hackande skiva. "Njet, njet, njet, njet" var det svar vi fick oavsett vad vi frågade.
Det enda undantaget var grillspett, som vi tydligen kunde få beställa. Ett erbjudande vi ganska snart tackade nej till, inte minst eftersom vi kunde se två herrar vid ett grannbord hugga in på varsin biff ackompanjerad av en flaska vodka. Kanske skulle vi dock beställt dessa grillspett om vi anat den långa matväntan som komma skulle. Efter en varm efterlängtad dusch på clown-nästet (första varma på många dagar) så gav vi oss således ut på matjakt igen. Anders, den mest hungrige av oss alla vid tillfället pekade på ett café (cafe=mindre restaurang) som vi instämmande gled in pa. Till vår stora förvaning så pratade servitrisen hygglig engelska och var i motsatts till Karlson på takets anställda mycket trevlig. Hon informerade lika glatt om de bajkalska fiskrätterna som de importerade öl de kunde erbjuda. Efter en kort översyn av menyn så gjorde vi vara val. Ölen levererades och salladstallrikarna vi beställt som ytterligare aptitretare var snabbt historia... men sen hände inte mycket. Klockan gick och matdesperationen började lysa igenom i vissa (främst Anders) ansikte. Jag tror faktiskt att mitt och Sinis (Team finlands enda närvarande för kvällen) val av helstekt fisk gjorde allas väntan onödigt lång. Lite större fiskar som ugnsteks tar ju faktiskt oftast längre tid än en biff i stekpannan. Men så småningom kom då vara huvudrätter och matbordet tystnade betänkligt när alla högg in på sina delikatesser... NOT.
För Anders och Henriks kyckling såg (och var) torra och tråkiga och Kents biff höll inte just högre klass den heller. Men fisken som hållt oss på "hungerns halster" så lange, den smakade gott... dj###igt gott. Hur som helst så avgår vårt tåg mot Krasnoyarsk i kväll 17:45. Vi lämnar således sibiriens Paris och Karlsson på taket bakom oss och ser fram mot nya städer, restauranger och sagofigurer :-)
Irkutsk. 2003-05-29
