tisdag 14 mars 2006

Swedish chickens - Siberian tigers

2003-05-24
- HALLÅ!! - Hej, Jag ringer från squashklubben
- VAD GÄLLER DET?! VADDÅ FOR SPORTKLUBB?!!
- Ringer jag olämpligt!
- JA! DET KAN MAN VERKLIGEN SÄGA! JAG ÄR I SIBIRIEN! RING MIG OM EN MÅNAD!! (klick).

Jag ser mig själv som en trevlig och sympatisk person men jag undrar om tjejen som ringde mig på min mobil sent inatt håller med efter konversationen ovan. Reskompisarna tyckte att jag lät väldigt otrevlig i telefonen men det beror på flera orsaker. Jag hade ett 10-tal tullare, poliser och militärer i eller runt om kupén och det var full palaver med smugglare som sprang hit och dit i tåget for att gömma sprit och cigaretter.

Mobiltelefon skänker trygghet och är ett bra sätt att kommunicera med jobb och familj samt via SMS sinsemellan i gruppen. (Om man inte använder usla Vodaphone vill säga). Det kostar en hel del rubel att svara i telefonen så jag försöker direkt avsluta samtal från okända för att minimera telefonkostnaden. Vill be om ursäkt om jag varit korthuggen och kastat på luren efter några sekunder...

Resan från Mongoliet var bedårande vacker! Landskapet var otroligt häftigt med höga berg, oändliga slätter och vattendrag. På slätterna syntes ryttare och hästar. Grymt snyggt och fotogeniskt. Vi anlände till Ulan Ude imorse kl. 8 och jagade direkt desperat efter hotell med varmvatten.

Svaret vi fick från receptionisterna var chockerande:
- Det är slut på varmvattensäsongen nu. Framöver använder vi enbart kallvatten. Vi blev nedstämda av beskedet men en liten strimma hopp tändes när receptionisten lovat forsöka kicka igång bastun i källaren och i anslutning till den kan ev./förhoppningsvis varmvatten finnas. Jag längtar vidare efter varmvatten. Konstigt detta då jag i europeiska delen av Ryssland alltid haft tillgång till varmvatten. Men vi gnäller väl för mycket ibland. Swedish chickens...

Människorna här är väl härdade antar jag. Jag hade en bild av mig av invånarna här som tärda, blyga och misstänksamma men gissa om jag hade fel. Idag är skolavslutning och överallt partas och celebreras det och folk kommer hela tiden fram och frågar var vi kommer från, hur länge vi ska stanna osv. Roligast hittills var när vi videofilmade 3 grabbar i 15-års åldern som gasade omkring på sin rökspyende ryssmotorcykel. De visade stolt upp maskinens alla färdigheter och körde så snabbt det gick förbi kameran med 3 man på sadeln. Kanongrabbar! Skolkidsen följer vartenda steg vi tar och skrattar blygt. Vissa är överlyckliga över att få använda sina nyss inlärda engelska glosor. Det är uppenbart att inte många västerlänningar letar sig hit. Imorgon väntar ny tågresa, denna gång till Irkutsk.

Vi reser svensk tid kl. 3.25 men lokal tid 10.25 och beräknas komma fram 8 tim. senare. Många hälsningar från den vänliga staden Ulan Ude vid Baijkalsjön, Sibirien, Ryssland. 24 maj 2003. kl 18.15, ca 15 grader.
/ Anders Thorsell